februaridagar
Skåne är blåsigt och kallt idag.
Jag har inte skrivit så mycket på ett tag, men inte för att det inte har hänt nåt, utan kanske mer tvärtom.
Mats, min sambo var ju i Stockholm på kurs för instrumentflygning v.5 och 6, men på slutet där så hände nåt konstigt, han hade antagligen suttit och hängt över armstödet på sitt rum för mycket när han har studerat, så en nerv på något vis har kommit i kläm, och mitt i natten fick han jätteont i vänstersidan, domningar i sidan och vänster arm och blev naturligtvis jätterädd och ringde efter ambulans. Följande morgon (onsdagen) ringde han mig kl. 05.00 från St.Görans sjukhus och bad mig komma upp, då hade han fortfarande jätteont och låg uppkopplad på koll, men man hade inte kunnat hitta något fel, inte hjärta eller lungor. Jag lyckades komma med ett flyg 11.20 och var uppe på St.Göran vid halv två. Eftermiddagen stannade jag där och om det var för att jag kom kanske, men han blev bättre framåt eftermiddagen. Att störta iväg så där innebar ju en massa annat fix också, vår granne var som tur var hemma och kunde titta till hästarna åt mig, jag fick delegera mitt uppdrag för LRF-årsmötet som skulle vara på onsdagskvälllen m.m.
Väl i Stockholm blev det alltså en hel del ringande. Som tur är har jag en kompis som bor på Kungsholmsgatan, och hos henne kunde jag övernatta.
På torsdagen gjordes även en magnetröntgen, men inget fel kunde hittas, så läkaren och Mats kom överens om att det var det här med nerven, och något muskulärt, då hade smärtan också helt släppt och han kände sig ganska OK igen. Så på eftermiddagen blev han utsläppt igen. Han ville ju försöka vara med sista dagen på kursen, och jag hade bokat ett telefonmöte som jag då skulle ha kört hemifrån, men LRF's huvudkontor ligger ju också på Kungsholmen och min kompis jobbar där, så jag följde med henne dit på fredagen och lånade hennes kontor och kunde genomföra mitt möte på så sätt. Allt går ju att ordna i allmänhet.
Jag åt även lunch på LRF och sedan pillade jag mig ut till Barkaby, där flygteoriskolan ligger. Pendeltåg till Jakobsberg, och så tillbaka till Barkaby med buss, så jag tyckte att jag var ganska duktig som hittade rätt perrong, gick på rätt buss osv. Jag kan ju verkligen inte skryta med att jag är bra på att åka kollektivt i vanliga fall. Vid 17-tiden på fredagen drog vi söderut mot Skåne. Mats var ganska trött och medtagen, så han körde bara till Södertälje, sedan körde jag resten av sträckan hem. Vi var hemma vid 00-30 så det gick rätt bra. Då hade vi även rastat och ätit en gång, lämnat en kille i Lund och varit på Sturup och hämtat min bil.
Lördagen var det bara att hoppa upp direkt på morgonen, vi skulle till NCC i Malmö som har bytt kontor, och det var självplockning av kvarlämnade möbler m.m. i de gamla lokalerna. Vi fick tag i en soffgrupp i skinn, två andra soffor och en hel del tavlor, eller ja, mycket är ju bara ramade planscher och sånt, men fina ändå.
På kvällen var det sedan ett 50-årskalas, en av mina klasskompisar från lantbruksskolan. Vi stannade dock inte så länge, eftersom Mats inte orkade det. Söndagen sov vi i alla fall till vid elvatiden, vid ett kom våra kompisar som Mats barn hade sovit över hos, och så åt vi brunch tillsammans allihop. Sedan var det Sofia till simning och kl. 17.00 födelsedagskalas i Malmö. Vicken helg alltså!
Hela veckan har sedan gått som vanligt, jag har varit i Helsingborg och träffat Naturskolan där, onsdagen hade vi hovslagaren, torsdag var vi i Valleberga på gården och rensade avlopp, fixade ett fönster m.m. Fredagen var vi och hämtade Mats bil på verkstad och sedan var jag faktiskt och beställde mig en ny dator, den ska jag få i morgon tisdag. Lördagen kom med superfint vinterväder och vi passade på att fälla en döende alm, samt att klippa vår figurklippta lindallé. Mats föräldrar var här och hjälpte oss och svärmor var naturligtvis sur för att vi inte sköter trädgården som hon tycker att man ska, fullt med löv i häcken, allt gammalt torrt och dött kvar i rabatterna osv. Vi tycker att det inte är något hon behöver bry sig om, men det kan man inte säga till henne ens, då skulle hon helt explodera tror jag.
I lördags skulle vi så ha dammiddag - dvs jag och mina gamla barndomsvänner från Österlen så Mats körde mig och två av de andra damerna från Tomelilla dit. Det visade sig att de hade totat ihop att fira mig och min förestående 50-årsdag (som är om ca en månad först, så det hade jag väl inte alls väntat mig. Nåväl, väldigt kul i alla fall, och presenten de gav mig är paragliding över Hammars backar = någon sorts fallskärmsflygning ut över backarna som ligger nere vid sydkusten mellan Ystad och Kåseberga. Väldigt överraskande och spännande, vet inte riktigt ens om jag vågar mig på det där, men det får jag väl faktiskt göra...
Nå i alla fall, vi flamsade och tramsade och höll igång hela natten som vanligt och gick och la oss halv sex på morgonen. Mats kom och hämtade oss vid lunchtid, så sedan blev ju inte mycket mer gjort under söndagen.