höstrusk
Det jag nu mest hoppas på är att det inte blir någon storm i mitten av november, för då ska jag åka till Tyskland på en Bioenergiresa. Det har jag gjort en gång tidigare, och då var det storm, så vi kunde inte gå in i hamnen i Rostock förrän klockan 15.00 på eftermiddagen - vi skulle kommit i land 06.00 på morgonen!
Vi missade ju halva programmet bara för det, för när man bara är iväg två dagar är ju allting ganska så komprimerat, så då finns det inte utrymme för sådana förseningar.
Men som vanligt ifråga om väder kan man inte göra annat än att önska sig och hoppas på det bästa.
Idag blir det inte någon hästkörning heller, Balder är snorig, det var han litegrann redan i helgen, då fick han bara trava med efter vagnen och Jenny körde med Mistral. Sedan har vi tagit det lugnt och igår när vi var där harvade vi bara lite med honom och Mistral, sedan red Mats och Jenny en liten runda i skritt på dem, så nu får han vila ett par dagar, så får vi se.
Äntligen fick jag i alla fall med kameran ut igår, och tog några foton som blev riktigt fina, är det sol är det ju så otroligt vackert med alla höstens färger på träden, synd nu om allting bara ska blåsa av! Men blir det så starka vindar är det nog stor risk för det. Jag tycker annars att det nästan är den vackraste tiden på året, när hösten färgar träden, alla de olika rostbruna, gula och gulgröna färgerna, det är mina färger. När det är en vacker dag med solsken blir ju allting så lysande och klart.
Äntligen fredag!
Vi har varit på Östarp och kört med hästen ett tag i förmiddag, och så fick vi köra vagn med hans kompis Mistral som är en ordentlig och skolad herre, och det gick så bra, jättekul när saker och ting klaffar. Balder fick dra harv tills svetten lackade om honom, så fick han duscha, och bli ledig sedan, när jag släppte honom i hagen rullade han sig naturligtvis direkt, hade väl varit konstigt annars!
Stunderna när vi är där ute är så mentalt vilsamma på något vis, man kommer till en annan värld, även om jag är väl medveten om att tiden går, så känner man sig ändå inte stressad, och det går ju heller inte att göra det, är man där, får man falla in i lunken och rätta sig i ledet bakom hästrumporna.
Balder blir nog bra han också, han har nog kommit igång ganska bra, och ska, liksom vi, mer då öva upp sin säkerhet. Efter hand går det bättre och bättre, det märks verkligen. Att inte Mats och jag kan så bra som Jenny och Lars-Göran är heller inte något konstigt, de har ju jobbat många många år med det här, och vi har nyss börjat.
Jag har nog också förbättrat min kondition, det är kul och bra, jag blir inte helt flåsig av att knata på efter hästarna backe upp och backe ner, som jag blev i början, och det är ju också positivt.
Nu har Simon och Sofia kommit hem, och har ett par kompisar med sig som dom är med, och fredagen liksom sänker sig över alla. Mats ska åka på Ölprovning sedan, så då ska jag köra honom.
Nu sitter jag vid min dator och kollar lite mail och sånt, har kommit fram till att jag har lyckats installera ett nyttt Norton ovanpå det gamla, som ändå ligger kvar och bråkar, så jag får väl fråga Henrik, min äldste son, om han kan hjälpa mig lösa det, jag märker ju att datorn har blivit ganska så seg på kuppen.
så är det måndag igen...
Vi tog oss en lillsemester såhär mitt i hösten och åkte upp till Östergötland, det har vi i princip haft tankar om att göra hela sommaren, så det var faktiskt högt på tiden. Egentligen hade vi då tänkt att kombinera det med ett besök på Kolmården eftersom barnen tyckte att det var så roligt, men så blev det inte, där var det tyvärr stängt för säsongen. Den här helgen var det SM i plöjning uppe vid Linköping, så då gick vi på det istället. Bondenöjen får man kanske säga.
Fredag eftermiddag efter skolan gav vi oss av, och var framme hos våra bekanta i Rågårda nära VretaKloster vid 19-tiden, det var inte mörkt när vi kom, men tog inte lång stund förrän höstmörkret hade sänkt sig. Barnen hade roligt i alla fall, de hade mörkerjakt och var ute och lekte, skönt att de finner varandra så lätt, och har så kul tillsammans, enkla lantliga utomhuslekar, som blandas med dator och film.
Vi vuxna satt vid köksbordet med var sin öl, och diskuterade, men på det här stället blir det aldrig så långt ut på småtimmarna, värdfolket går och lägger sig senast halv tio-tio, eftersom de stiger upp 04.00 och går ut och mjölkar och sköter om korna.
Sedan är de klara vid sex halv sju, går in och duschar och sover en stund till. För kornas skull är det här nog det bästa tänkbara sättet att ha det, de blir ju på så vis mjölkade med väldigt jämna tidsintervaller, vilket ju är att föredra.
På lördagen var det så morgonfika i lugn och ro, och vid 10-tiden åkte vi till plöjningen, som var på en gård på andra sidan om Linköping.
Jag kunde konstatera att skåningarna är "si sell nock" för jag träffade inte någon jag kände, och hörde inte många som pratade skånska, faktiskt bara någon enstaka, och det var folk som på något sätt hade att göra med dem som tävlade för Skåne.
Tävlingsbanan var STOR, eftersom det skulle finnas tegar för alla tävlande, både för moderna och veterantraktorer, växelplogar och tegplogar, övningsbitar och en yta för hästplöjningen, det hade nog blivit en hel del steg på stegmätaren, om man hade varit smart nog att ha den på sig, men när vi var som allra längst bort, där vi tittade på hästplöjning, slumpade det sig så att den hästdragna åkvagnen stod mitt i vår väg, och vi kunde få skjuts tillbaks till entrén.
På kvällen var det ungefär samma procedur, mat och öl, barnen höll igång med sitt och vi diskuterade dagens olika evenemang.
På söndagen åkte vi först en tur med värdfolket lite runt på deras ägor, och i de närmsta byarna, sedan åkte Mats och jag till plöjningen igen.
Vi tittade på veterantraktorsplöjningen och på hästplöjningen, och så blev det uppvisningsplöjning av medlemmar och veterantraktorer från Valla muséet. Vi stannade inte ända till slutet utan åkte tillbaka till Rågårda och packade ihop våra saker. Sedan bjöds vi på middag, innan vi vände bilen mot söder igen. 22.00 var vi åter hemma på gården. Allt gick bra och vägen hem var lättkörd med lagom trafik och fint väglag.
Idag måndag har allt gått i sina vanliga spår igen. Barnen till skolan, Mats åkte på bokföring och jag har varit på Östarp och kört med Balder.
Idag var det en del slanor som skulle tas hem från skogen, och Balder och jag drog en packe, Mistral med en praktikant tog en packe, och sist gick den andra praktikanttjejen med en ponny, som fick ta ett mindre träd. Det är roligt men inte jättelätt, jag har lite svårt för att känna in mig så bra med tömmar som med tyglar, dom är ju förvisso mycket längre, och när man kör med hästen är det ju en kontakten man har, när man rider sitter man ju på hästen, och då har man även kontakten mot ryggen på hästen, och hela hästen mycket närmre sig. Det är helt enkelt en massa träning det handlar om känns det som. Balder artar sig annars bra tror jag, vi provade t.o.m. att tömköra honom i par en stund, och det verkade OK det också. Det enda som fortfarande är så jobbigt är att lyfta hovarna på honom, DET kräver nog MYCKET träning och tålamod.
Men att köra i skogen är väldigt mysigt, fridfullt rentav, man måste bara vara skärpt och ha bra koll på hästen, och jag på mina fötter också, så jag inte går och snubblar och står på näsan ute i bland stubbar och kvistar, det kräver fokusering tycker jag.
nu börjar hösten!
Det gick så himla snabbt med september tycker jag, så jag hann knappt med. Det blev lite extra sommar också, det var faktistk jättehärligt.
Igår, 1 oktober, badade jag i poolen i trädgården t.o.m. Egentligen skulle jag skura rent den, det hade börjat att bli lite alger i kanterna, och det är ju så jobbigt att gå utanför och skrubba, så jag tog på baddräkt och klev ner i den istället, först kändes det ganska kallt, men solen lyste varmt och det var ganska härligt i vattnet ändå. Det var 16 grader, så det är minsann ändå mer än det har varit många gånger när man har badat i havet i Löderup.
Men nu är det höst, och det verkar som om t.o.m. jag får ta på mig långa byxor, strumpor och skor igen.
Utanför fönstret hör jag nu hur det blåser och regnet piskar, tänk så fort det ändrar sig, sommar ena dagen och höst nästa dag.
Nu är det ju så att jag har en del ytterliggare utomhus aktiviteter de närmaste veckorna, det känns inte jättekul, om vädret ska fortsätta såhär, men man får väl leta fram varma tröjor, regnjackor m.m. och acceptera att sommaren faktiskt är slut.