kan inte prata...
För mig som annars ALLTID svarar i telefon, får jag nu mer eller mindre stålsätta mig för att låta bli, för det är ju inte lönt, jag kan ändå inte få fram något ljud, det är liksom helt kört.
De som ringer på mobil, får som svar ett sms med ursäkt att jag inte kan prata, eller om det är något mer omfattande, e-post. Kommunikationen måste ju hållas igång ändå.
Brinnande huvudvärk och halsont som mer känns som om någon har kört med vinkelslip i halsen på mig känns det som om allt ska gå sönder när jag ovanpå detta får hosta. Nästa tanke man får är ju om det någon gång ska gå över, när jag blir sjuk, vilket tack och lov är sällan, får jag ofta såna tankar, och börjar då fantisera om hur man ska kunna rätta in sin tillvaro såhär, men det är ju som tur är sånt man kan slå bort i nästa andetag med att såklart blir man frisk igen, även en dunderförkylning går över, så är det bara. Värre är att liksom acceptera att man inte måste upp och hålla på med olika saker som man brukar göra utan istället vila, vem vill ligga där och verka lat, inte jag i alla fall, känner också lite att jag "har inte tid med det här" men så är det ju alltid.
Idag är det fredag, så jag hoppas kunna prata igen efter helgen i alla fall. Får väl låta bli att stå och skråla med i vårvisorna vid Valborgsbålet iår, annars är det nog kört igen, då är det nog en ny vinkelslipskänsla i halsen igen. Så det är dricka mycket och ta det lugnt som gäller, faktiskt.
Helg igen
Det blev en kort vecka, redan idag torsdag är det helgdag igen, Kristi Himmelfärdsdag, solen skiner och utbudet av aktiviteter och utflyktsmål gör nog att det kommer att vara liv och rörelse ute runt om i byar och på alla möjliga ställen.
Själv ska vi lasta lite hö i bilsläpen, åka till Valleberga och leverera hö, samt fixa till på kyrkogården, tänker mig att det ser ganska så oordningsamt och trist ut där, ingen har varit där under hela våren.
Stockholm har blivit kallt...
Infrastrukturen var ju naturligtvis påverkad av vädret, och redan från planet såg man hur bilköerna ringlade fram på vägarna, väl nere på marken fick man höra att de tunnelbanelinjer som gick ovan jord mer eller mindre var inställda, så därför hade ju många tagit bilen till jobbet istället, alla bilar pallade heller inte med det, utan här och var stod det emellanåt bilar som bara hade packat ihop.
Eftersom vi var lite försenade och det där med ovanjords-tunnelbanan inte funkade, bestämde jag mig för att inte ta min vanliga resa med buss 110 till Alviks torg, grön linje (ovanjords) till Fridhemsplan och så blå linje (underjords) tillbaka till Stadshagen, utan det fick bli flygbussen från Bromma till Cityterminalen, vilket HELLER INTE funkade utan extra händelser. När bussen skulle gå, kom en av de där samordnarna och berättade att en annnan flygbuss hade blivit stående i en uppförsbacke där han av någon anledning stannat, och nu inte kunde köra vidare, så bussen jag åkte med skulle antagligen få ta upp passagerarna från den bussen också...När vi närmade oss bussen i backen, tog vår busschaufför till orda och meddelade att han tänkte spärra båda körbanorna med bussen, så att den framförvarande kunde backa tillbaka, ta fart och komma vidare. Sagt och gjort, han stannade en bit ifrån, och då började det strömma ut passagerare från den andra bussen och komma mot oss, så de fick ju hoppa på hos oss då, och åka till Cityterminalen med oss. Den andra bussen backade en bra bit, och sedan körde den glatt över backkrönet och försvann i fjärran, precis som chauffören trodde. Alla kom efterhand fram och var säkert nöjda.
Jag blev lite försenad, men det var bara någon minut, värre för dem som skull åkt tåg, det funkade inte alls. Så p.g.a. det var vi inte fulltaliga på mötet. Men inte mycket att göra något åt.
julgardin i vardagsrummet
nu är det jul igen!
Vi är ett litet gäng som har firat nyår tillsammans många år och i år ska vi vara hos oss. Som svar på min inbjudning till nyårsafton fick jag kommentaren, " Va, är det redan dags? Det var ju alldeles nyss vi firade nyår senast?!!"
Ja, jag kan inte annat än hålla med.
Framför allt försvann hela hösten som i en fingerknäppning, höstterminen började, och nu är den strax slut, redan när höstlovet kom kändes det som om augusti just hade slutat. Ja, nog om mina tidsfunderingar, de är oftast i den här riktningen, och egentligen är det inte så att jag klagar, jag mer bara förundrar mig. Tid är ändå det som är allra mest rättvist fördelat till alla. Alla, fattig som rik får 24 timmar per dygn. Vad man sedan väljer att göra under de här 24 timmarna får ju vara upp till var och en. Kanske är det så att jag har för vana att stoppa in alldeles för mycket som jag tycker att jag kan hinna under mina timmar? Samtidigt får man ju konstatera att man hinner ju aldrig har särskilt tråkigt.
Se det från den positiva sidan.
I övrig är vi ju inne i min käraste tid, mörkret som man lyser upp med olika sorters advents och julbelysningar. Jag tycker att det är så fint. Roligt är också när man är ute och åker att spana på andras uppfinningsrikedom, nät över häckar, slingor som ringlar sig i träd och buskar, inklädda träd figurer som sitter på väggar och ja, väldigt mycket, fast det blir nog ännu mer när det närmar sig jul.
I helgen som gick startade vi upp vår julgransförsäljning, inte helt utan framgång tycker jag, eftersom den första kunden kom innan vi ens hade hunnit rigga skyltarna färdigt. Vi satte upp en skylt uppe vid väg 11, med pil som visar att man ska ta av söderut, och sedan höll vi på att sätta en vid Trulstorpsvägen, då kom det en bil och körde ner en bit, stannade sedan där och såg lite tveksam ut, vände och kom tillbaka, stannade hos oss och vevade ner rutan. Mannen i bilen frågade -"Vet ni var det är man kan köpa granar? Jag såg skylten uppe vid vägen."-
Ja, sa vi, det är hos oss, men just nu är det ingen där, men om du vänder bilen igen, så följer jag med dig och visar. Han fick såg med sig och traskade ut bland granarna med sin lilla dotter. Lagom till att Mats kom tillbaka och vi fick lastat nätningsanordningen, hade kunden hittat och sågat sig en gran. Nöjd och glad med sin gran tackade han och packade in den och dottern i bilen igen, och sa -"Jag kommer igen nästa helg med familjen, så ska vi hugga inomhusgranen, den här ska vi ha ute"- Välkommen sa vi så klart.
Nu blev det ju i övrigt ingen anstormning under de här två första dagarna, flera av dem som kom var just ute efter en utegran, innegranen vill man inte köpa så här tidigt.
Vår förhoppning står nu till tredje och fjärde advent samt dagarna därefter fram till Jul, då har vi tänkt att ha öppet såklart.
I morgon är det den 10 december, och då ska Eva-Lena, Monica och jag träffas och avnjuta vår Nobeldag tillsammans, i år går färden till Malmö stad, gamla stan i första hand har vi tänkt oss, ska bli skönt att göra ett avbrott i det vanliga härjet.
söndag
Valleberga
När vi har varit i Valleberga och klippt gräs och fixat så ser det riktigt fint ut.
midsommardag
Faktiskt känner man sig ganska sliten idag, även om jag personligen körde igår och inte tog en enda snaps ens. Det är nog en hel del beroende på att det har varit så mycket på gång på senaste tiden. Bara i den här veckan började måndagen med jättefint väder, det hade ju regnat ordentligt i fredags, så jag kände att nu, nu måste jag bara ta tag i allt gräs och ogräs i rabatten på norra sidan i vår trädgård.
Mats var på sluttampen med deklarationerna och gav sig iväg med sånt. Jag började först med en sån här IKEA-kasse, men den blev ju snabbt full, så sedan fick det bli rullebör. Simon som nu var själv hemma här hos oss skulle hjälpa till, och hämtade den. Sedan var det spade som gällde, gräva upp grästorvor och slå ur jorden, plocka bort så mycket smått ogräs som möjligt, och alla snärjmåror, nävor, mjölktistlar, vanliga tistlar och även nässlor. Jobbigt var det, men fint blev det! Russel var ju här hos oss några dagar den här veckan, och han tyckte att det var ganska behagligt att vara med, sniffa runt i buskar och bland blommor, eller bara ligga och slappa på gräsmattan.
Sedan under veckan har vi ju även gått över gräsfrö-fältet, det var inte så mycket som behövde plockas bort där, desto värre nere i vägkanten i veteåkern, massor och åter massor med luddlosta, här kom Bertil och Gull och hjälpte till, det var tur!
För att inget skulle få vara så där värst enkelt så dök SUK-kontrollören (fröodlingskontrollen) upp också, hon ansåg att vägkanter och Sari och MIchaels hästhage skulle klippas ner också, så Mats ringde dem, och så fick han åka till Svedala och få tag i reservdelar till trimmern och putsa gräs med den. Årets gräsfröodling är ju uppförökningsodling direkt från förädlaren, så det är ju lite extra noga med den.
Onsdagkväll kom det en tysk husbil körande, ingen som jag kände igen tyckte jag, men det var ju ändå ett par som skulle hälsa på oss. Det var lantbrukaren och den dåvarande ordföranden för en maskinring, där Mats först hade landat när han första gången kom till Tyskland. De hade varit i Sverige i tre veckor och kört runt, och nu var de på hemväg, men stannade över hos oss. Så då fick jag fixa till lite grillning och mat. Jättetrevligt, och visst, många gånger är det ju just de här oväntade besöken som är så himla trevliga.
Och så blev det midsommar...
Vi började dagen med att lasta gräsklippare, trimmer m.m. och åka till Valleberga och fixa till på gården där. Och hö till Helen. Nu blev det bara gårdsplanen som blev färdig, tiden gick, och till råga på allt så slogs en kniv av på gräsklipparen, och då gick det inte att köra mer med den.
Vi fixade även till på kyrkogården, och det blev jättefint, två riktigt röda pelargonier, några tagetes, och några blå blommor, jag minns inte vad de heter. Jag hoppas att de ska trivas och hålla sig fina hela sommaren, för all del är ju då både pelargoner och tagetes säkra kort.
Midsommarafton firades i vanlig ordning hos AnnMarie och Lasse, och i år för andra året på gården i Ilstorps sandkultur. Lasse hade varit förutseende och satt upp tält, det var en himla TUR, för vid 21-tiden kom ett ordentligt regn och åskoväder. Efter hand så blev det ju kallt, det är ju inte just någon direkt sommarvärme än, så sedan fick det bli uppvärmning inne vid brasan, innan vi åkte hem vid ett-tiden.
nu ska regnet komma
Visst, klipper man gräset så ser det ju rätt snyggt ut på håll, men om man tittar lite närmare så sticker det upp blad och stjälkar från helt andra växter än pioner och lupiner.
Jag tycker ju inte att det är så himla roligt att hålla på med det där, men det är väl ändå lite så att jag helt enkelt får göra det ändå. Det viktiga är ju ändå att få bort mycket av det där innan det blommar, och sätter frön som sedan sprider sig i massor.
Sommaren är här!
Jag har som sagt var varit på turné en del under maj. Det har varit besöksdagar för klass 5-6 på naturbruksgymnasierna i Bollerup, Ö.Ljungby och Önnestad, och så har jag deltagit på Framtidsvalets träffar för studievägledare, och det känns så himla viktigt, de är ju verkligen de som man känner att man behöver få träffa och berätta om den gröna näringen för. Nu har då även min minsting Ingemar tagit studenten, så nu är hans tre år på Bollerup slut, och jag tror faktiskt att han är ganska nöjd med det. Han har nog redan siktet inställt på nya mål, vilket ju i första hand blir militärtjänstgöringen i Arvidsjaur.
Det hela gick av stapeln i fredags, jag hade fixat plakat, och andra bilder, samt fordon för hemresan. Det var Ronny, min kompis Evas kille som har en riktigt häftig och stor Dodge som han ställde upp och transporterade hem studenten i. Det gick bra och Bengt bjöd in dem på smörgåstårta, så de stannade en stund och deltog i festligheterna.
Jag har inte pratat direkt med Ingemar sedan i fredags, de skulle ju på en fest ute i Spjutstorp, alla treorna, och han hade frågat mig om jag kunde hämta dem därute kl. 04.00 på morgonen, men vi skulle ju åka på utfärd med Torna lantbruksklubb till Bjäre på nationaldagen, så jag hade sagt att om han kunde fixa det på annat sätt så hade det varit jättebra, och när jag lämnade tillställningen i Kornheddinge sa han att det var fixat, och igår var de ju på bröllop hos kusinen Sofia, så vad jag har förstått så hade han kommit hem och var även med på bröllopet.
Ja, idag är det 7 juni, och jag har varit hos min sångarkompis Tove tillsammans med övriga körmedlemmar på eftermiddagskaffe i hennes koloni i Lund, det var jättetrevligt, men lite kallt, och regnet hängde över oss tyvärr, nu ska vi bara åka och EU-rösta, och hämta med oss pizza hem sedan.
grått och geggigt
Fortfarande lika grått och geggigt, jag som hade hoppats på lite frost idag, kanske blir det till i morgon, tittade just på SMHI och det verkar faktiskt som om det ska bli lite lägre temperatur fram i veckan, nu närmar sig ju februari och Mila-mässan, då är det ju ofta att det blir både kallt och kanske t.o.m. snöoväder. I alla fall så ska vi inte åka någonstans på ferbruari-lovet i år, för om inte så brukar det ju vara just då som det kan slå till med en liten snöstorm.
Idag har jag istället mest suttit här och grejat med olika saker, pratat med en som hade läst om min vädjan i Land om fler besöksgårdar. Hon hade tillsammans med sin man en stor strutsfarm, och det kan ju vara ett spännande studiebesök, visst och sant!
Bra är att de som har ringt och hört av sig är från nordvästra hörnet, där är det ju trots allt lite ont om ställen för gårdsbesök.
Så har jag fixat lite med foton, och kan bara säga att jag känner att det är något som jag verkligen inte helt behärskar, jag har väl heller inte just något jättebra program för detsamma heller. Vem vet, det kommer sig väl efterhand som jag behöver det mer. Jag får försöka att samla med mig lite kunskap när jag är i Höör och grejar med sånt. Jag ska ju dit i morgon, så då får jag även komma ihåg att jag ska scanna bilder till mina bildspel. Just nu är det ju inte precis något på gång för skolorna men snart nog är man där.
Jag passar även på att lägga in bilden på min fina julklapp från Ingemar.
är det så här på riktigt, eller kanske ännu värre?
Faktauppsats om ko, skrivet av en mellanstadieelev :-)
Historian om Kon
Kon är ett husdjur... Men den finns också utanför huset. Och den lever ofta
på landet, men den kommer också in til staden, men bara när den skal dö. Men
det bestämmer den inte själv.
Kon har sju sidor... Den översta sidan - Den nedersta sidan - Den främre
sidan - Den bakre sidan - Den ena sidan - Den andra sidan- Och den invändiga sidan.
På den främsta sidan sitter huvudet... Och det är för att hornen skall ha
något att sitta fast på. Hornen är av horn och dom är bara till prydnad. Dom
kan inte röra på sig, men det kan öronen. Dom sitter på sidan av hornen. Kon
har två hål framme i huvudet. Dom kallas ko-ögon. Kons mun kalles mule. Det
är nog för att den säger mu.
På den bakersta sidan sitter svansen... Den använder den för att jaga bort
flugor med, så att dom inte ramlar ned i mjölken och drunknar.
På den översta sidan - Och den ena sidan - Och den andra sidan, är det bara
hår... Det heter ko-hår och har alltid samma färg som kon.
Färgen på kon heter kulör.
Den nedersta sidan är den viktigaste för där hänger mjölken. Och när
mjölkerskan öppnar kranarna så rinner mjölken ut. När det åskar så blir
mjölken sur... men hur den blir det har jag inte lärt mig ännu. Kon har fyra
ben... Dom heter ko-ben. Dom kan också användas till att dra ut spikar med.
Kon äter inte så mycket, men när den gör det äter den alltid två gånger. Dom
feta korna ger helmjölk. När kon är dålig å magen ger den ost. I osten är
det hål.
Men hur den gör hålen har jag inte heller lärt mig ännu.
Kon har gott luktsinne... Vi kan känna lukten av den på långt håll. Kons
valpar heter kalvar. Kalvens pappa heter tjur, och det gör kons man också.
Tjuren ger inte mjölk och är därför inte ett däggdjur.
Den som kommer och hämtar kon när den blir gammal heter ko-fångare. Den
sitter ofta framme på bilar. Så blir kon slaktad, man häller mjölken i
tetror som vi kan köpa i affären. Kons fyra ben skickas till
snickaren. Det kallas återanvändning.
Som man kan se är kon ett nyttigt djur. Och därför gillar jag kon väldigt
mycket. Lärarens kommentar: Jag har aldrig läst något liknande!
Jag måste säga att min kommentar blir, - LRF Skolkontaktens uppgift är jätteviktig! -
Däremot hörde jag av en av lärarstudenterna i Kristianstad om en annan sån här händelse, som faktiskt hade utspelat sig i verkliga livet.
Det var skolklassen som hade varit på studiebesök på mjölkgården och lärt sig mycket om kor och att mjölken kommer från korna.
Väl hemma igen hade naturligtvis barnen berättat om sina upplevelser och vad de hade lärt sig för sina föräldrar. På kvällen ringde en arg pappa till läraren och frågade varför hon hade tutat i barnen såna dumheter som att mjölken kommer från korna, -"Det vet ju alla att mjölken kommer från affären!!"- ??????
Tala om the lost generation alltså. Som jag ser det har vi här egentligen då lösningen på ett problem för skolan och lärare, dvs. de dyra transporterna med buss ut till gårdsbesöken. Låt hela familjen följa med på de här besöken, så kan barnen åka med sina föräldrar, för så vitt jag kan se behöver föräldrarna visst också lära sig en del om lantbruk!!
Men man ska ju inte dra alla över samma kam, och jag måste säga att många lärare och elever för den delen också kan visst en del, det viktigaste är ju egentligen att de är intresserade, då kommer frågorna automatiskt och intresset ökar.
Jag har t.o.m. lärt mig något själv idag som jag kan ha nytta av när jag pratar om de olika sädesslagen, nämligen ett sätt att skilja dem åt. En knuten hand - vete utan borst, så rätar man ut fingrarna till hälften, då betyder det råg med halvlånga borst, hela handen uträtad med fingrarna ihop betyder korn med långa borst, och slutligen spreta med fingrarna så blir det som havren - en vippa.
Idag var jag på Djupadalsskolan i Malmö, barnen var lugna och fina och ställde bra frågor, det var inget stim och stoj, utan väldigt avslappnat och trevligt. I ena klassen var det ganska många som hade varit på lantbruk tidigare, och de tyckte att det skulle bli jätteroligt att få komma ut på gårdsbesöket.
måndag igen...
Ja, idag har jag varit på lärarutbildningen i Kristianstad, och haft föreläsning med en grupp lärarstudenter. Det är lite annorlunda än att köra skolklassinformationen, men man är liksom lite inne på det spåret och på nåt vis kan man inte riktigt släppa det stuket heller, även om det är ganska så skönt att det är OK om man använder lite mer komplicerade uttryck och ord än när man träffar mellanstadieklasser i Malmö, där ofta en hel del av eleverna inte har levt hela sitt liv i Sverige ens.
I alla fall så hade det så gott som funkat med deras studiebesöksgårdar, och i morgon ska de ut på besöken. Så nästa vecka ska jag träffa dem igen och höra om deras erfarenheter av gårdsbesöken.
Jag hade skickat ett par bilder till en klassen som är med på bilderna från förra veckan och fick ett översvallande tackmejl från deras lärare idag, då blir man glad! Hon skrev:
-" Hej Ingrid
Tack så mycket för bilderna, vi hade såklart glömt att ta med vår kamera. Stort tack också för ett mycket trevligt upplägg, vi är jättenöjda med alla delarna och är glada för att barnen har lärt sig så många nya saker. "-
Jag funderade lite på just förra veckans besök, och det som var lite extra där var ju att Per som körde och plöjde och hade med sig barnen i traktorn fick ju möjlighet att prata mer enskilt med dem. De hade också tillfälle att fråga honom om allt möjligt medan de åkte med. Han sa att flera av dem hade tyckt att det tog lång tid att plöja och undrat om han inte kunde köra fortare, och att det måste ju bli tröttsamt att sitta där i ett par dagar.
Men som sagt, många av dem fick ju komma till en helt ny värld kan man säga, så det är ju kul att höra deras reflektioner.
I morgon ska jag till Lindängeskolan till en nia, och sedan till Djupadalsskolan till en femma. Spännande med niorna, men vi får väl se hur mycket de kan...ifall de nu inte måste vara så coola och tuffa så att de inte ens kan vara intresserade alls, vi får se.
Vi har även skickat ut pressmeddelande idag, så det kunde ju vara kul om någon tidning har lust att göra reportage om det här. Naturskolan ska också skicka ut ett pressmeddelande, så får vi se hur det hela går. Nu ska jag gå in på Eniro och leta upp var skolorna ligger. Eller dvs. Lindängen vet jag, där var jag förra året också, men Djupadal har jag inte varit på tidigare, men det är viss ut mot Limhamn.
skörden i full gång
Idag tänker jag avlägga en liten rapport om läget på landet. Senaste veckan har ju mest gått åt till tröskning. I tisdags började dagen med att jag fick två påsar med ett par nävar gräsfrö i varje och fick bege mig till Landskrona och Weibulls fröanläggning för vattenhaltsprovtagning. På hemvägen stack jag inom till en av mina f.d. svägerskor där jag hade varit på Tupper Ware party veckan innan midsommar, men ännu inte hunnit hämta det jag köpt.
Eftersom klockan inte var stort mer än halvåtta på morgonen hade hon just ätit frukost och satt och läste tidningen, så vi satt och pratade en stund, och det var trevligt som vanligt. Jag stack även inom i mataffären och laddade med lite bröd och pålägg som hade börjat ta slut.
Mats var under tiden på Kulturens Östarp och levererade 14 gräsfröhalmsbalar (stor rullbalar alltså) Jag hade just kommit hem, då ringde han och sa att gräsfröproverna hade legat under 11% så det var bara att köra dit lassen.
Vi fikade lite när han kom hem, och så var det att koppla bort fläktar och koppla ihop vagnar. Jag får köra med den stora traktorn och två boggivagnar och Mats kör med den lilla traktorn och en släpvagn. Kvart över 11 gav vi oss av, och så var vi i Landskrona vid ett-tiden. Tippandet var en lång och segdragen historia och vi var inte hemma på gården igen förrän vid 18.15. Sofia hade varit med Mats bror och hans familj och badat och frun i huset, Jenny, hade faktiskt tänkt på oss och lagat mat så att även vi kunde äta där hos dem.
Sedan fick vi börja på tröskförberedelser när vi kom hem, så vi kom väl inte in förrän vid halv tio eller så.
Onsdagen gick tröskning av höstvete igång och det har vi sedan hållit på med till fredag kväll. På morgonen har Mats varit iväg och tömt vagnarna och jag har varit i Staffanstorp på macken och tankat diesel i tre 25 liters dunkar, för naturligtvis tog ju dieseln i gårdstanken slut lagom i tisdags, och man kan ju inte få leverans direkt, utan den kom först i fredags eftermiddag. Så det har blivit några turer med dunkarna kan jag säga.
Så igår lämnade Mats iväg de sista lassen, och jag tvättade. Samma gård som vi lämnar spannmålen till - en stor köttdjursuppfödare som behöver bunkra upp med mycket foder inför vintern - var sedan igår och hämtade 40 storbalar halm också. Mats plockade ihop de 25 som vi själva ska ha med lastmaskinen.
Så igår var det dags att hämta Simon från sommarlägret igen. Vi bestämde oss för att passa på att ta en ledig dag också på samma gång. Vi åkte först och hälsade på kompisar som bor i Örnaberga, vilket inte är så långt från Gyllebo där lägret var. Där blev vi bjudna på en kopp kaffe och en pratstund. När vi sedan hade hämtat den trötte scouten åkte vi till stranden i Sandhammaren och badade, det var rejäla vågor och ganska häftigt, men kul och skönt. En mjukglass hör ju också till när man är där och badar. Väl hemma igen grillade jag kycklinglårfiléer och vi åt vid tv-n samtidigt som vi tittade på Björn Skifs i Drömkåken. Det är en dråplig film med många kända skådespelare.
Varma sommardagar
Äntligen blev det varmt och skönt igen, och poolen kom åter i bruk. Det är jätteskönt att ha pool hemma i trädgården, och slippa sitta i bilköer, betala parkeringsavgift, släpa med grejer till stranden, få sand i allting, och trängas med en massa andra.
"Sicken vicka!"
Den här veckan har det minsann inte varit någon vila!
Efter återbud från hovslagaren i måndags lastade vi gräsklipparen och åkte ner till Österlen och mitt förädlrahem, som jag hyr ut. Där har inte gjorts ett jota i trädgårdsväg under hela våren, så jag plockade grenar från gräset och Mats jobbade med åkgräsklipparen för att få det att se ut som en gräsmatta, helt likt blev det inte, men någorlunda. Sedan grävde jag upp en massa alm-skott och fläder-skott, som min förra hyresgäst bara har knippsat av med sekatören, trots att de stod ända inne vid husgrunden. Sånt gör mig helt vansinnig alltså, så ilskan gjorde väl att jag hade mer styrka och fick upp ganska så stora buskar.
Tisdag var det monterbygge på södra Sveriges största utomhuslantbruksmässa i Borgeby (http://www.borgebyfaltdagar.se/) där LRF Skåne hade en monter i ett av de stora halltälten. Jag och en av tjejerna på kontoret var monteransvariga och vi var alltså där större delen av tisdagen och byggde. Vi hade vatten som tema och hade gjort två stora vatten-dropps-mobiler, samt en liten barnpool, med landskap stad-land-skog-djur och natur.
Under onsdagen och torsdagen stod vi i montern, men då även med andra medarbetare, och pratade med mässbesökarna, hade en tipstävling om vatten och hade helt enkelt fullt upp hela tiden. Drygt 11.000 besökte mässan under de här två dagarna.
Igår kom då äntligen hovslagaren och vår ardenner Balder fick nya skor. Det var verkligen välbehövligt, för han hade lyckats tappa två stycken, och hans hovar blir helt trasiga med en gång.
Eftermiddagen blev ganska slapp igår eftersom det regnade, men till kväll gjorde jag fläderblomsaft och var och handlade mat i alla fall.
Nu måste jag ta i tu med poolen, som har blivit väldigt åsidosatt under veckan, och algerna har fått frodas. Jag har hällt i klor och antialgmedel, så sedan ska jag städa bottnen.
Och så ska jag byta vatten i badtunnan, och elda i den så att vi kan ta oss ett avslappnande bad ikväll med ett par kompisar som kommer och grillar lite med oss.
Under tiden MÅSTE jag ta itu med en del kontorsjobb, skrivbordet ser ut som ett vulkanutbrott, ungefär likadant ser det ut i inkorgen i datorn.
Midsommar
I år var nog en sisådär midsommar kan man säga tycker jag. Det var inte särskilt varmt, väldigt blåsigt, och lite regnskurar. Det var väderrapporten, s.a.s.
För övrigt har det varit ganska OK tycker jag. Midsommarafton var lite åka runt och kolla på ett ställe där Mats ska hugga vallen och pressa och plasta nu i veckan som kommer, sedan var vi i gårdsbutiken och handlade nypotatis, och jordgubbar.
Midsommarfirandet var som vanligt hos Lasse och Ann-Marie, och nu första gången på deras nya ställe ute vid Sjöbo. Det var ägg och sill och nypotatis och nubbe, och som vanligt blir man helt plötsligt bara jättemätt! Så då fick det väntas ett tag med jordgubbar och vispgrädde och glass.
Dans kring granen uteblev i år, kanske försvinner den delen av traditionen med flytten, vi får se, men krocket-tävlingen
kördes helt traditionsenligt, men i en ny variant, eftersom vi var fler festdeltagare. Först två omgångar där två lag gick vidare, och så en finalomgång, där de som till sist hade krockat alla andra utsågs till vinnare.
Sedan var det - som vanligt - för mörkt och lite kallt, så kaffe fick intagas inomhus. Det var roligt, och babbligt och sedan åkte vi hem vid halv ett. Mats körde och han var så himla trött, att han nätt och jämnt klarade av att ta oss hem. När vi kom hem la han sig på sängen och väntade på plats i badrummet, för att barnen först skulle borsta tänder m.m. Då somnade han med en gång, så då är man nog jättetrött. Men det har ju varit mycket på gång sista tiden, med alla maskiner, hö, pressning, plastning och allt.
Igår kom ett par damer som har köpt hö av oss innan, och hämtade en släp med hö. Sedan var vi ute i gräsfröet ett tag och plockade bort baldersbrå och sånt som inte ska finnas i fröodlingen.
Barnen skulle med mamman på något släktkalas, så vi eldade i badtunnan och grillade och badade med våra grannar. Då på kvällen blev det till sist riktigt fint och lugnt.
Idag är det lite mulet och kommer några regnstänk då och då. Jag har en del kontorsjobb som jag måste göra, och i eftermiddag kommer Magnus med lite möbler som har varit min mors. Sedan har vi problemet med var vi ska ställa dem, men det får vi väl lösa på något sätt.
Och till kväll ska vi till Malmö på födelesedagskalas hos en kompis. Sedan är midsommarhelgen 2008 slut.
Höskörd!
Vi har slagit en del av vallen bara, bara några plättar där gräset inte ville växa mer p.g.a. torkan. Man såg på det att det liksom mer höll på att börja torka där det stod, så då var det bäst att rädda vad som räddas kan.
Den nya slåtterkrossen är riktigt bra, och då menar jag alltså verkligen riktigt bra. Den tar allt och det ser snyggt ut efteråt som om man hade kört med gräsklipparen.
Vändaren är samma gamla maskin, men den är ju i alla fall hel i år och omskött så att den ska orka. Hoppas det, ta i trä!!!
Pressen har det varit en del turer med, men nu verkar det som om allt ska funka. Det är som Mats säger, köper man begagnat får man ta med i beräkningarna att det blir en del mek!
Vi la in lite balar i torken igårkväll, så nu doftar det härligt nytt hö inne i logen igen, det är en alldeles fantastisk sommardoft, som nog fler än vi bönder kan älska! Såvida man inte är allergisk förstås!
Jag tycker att hela höskörden har olika och härliga dofter, först det nyslagna gräset, det är speciellt för sig, sedan när höet håller på att torka men ligger på slag, och så höet när det är inlagt. När man startar fläkten i torken sprider sig doften över hela gården, då är det sommardoft av hög kaliber!! Fläktens vrålande får man ta, men den dagen man kan sluta köra den är härlig också.
ny dator!!
Det är nästan 3 månader sedan jag köpte den, men det har bara inte blivit av att den har kommit igång, den gamla funkade ju s.a.s. fortfarande. ja, alltså den funkade verkligen, även om den var långsam som en snigel, men det gick att använda den. Nu ska jag bara vänja mig vid allting som är nytt, och att saker och ting går så snabbt, jag antar att det går rätt snabbt ändå, för tillfället tycker jag att tangentbordet är litet och fjuttigt och jag har lite problem med att få rätt på alla tangenter och hur jag trycker på dem.
Med tiden ska jag också mer jobba med bilder och sånt, det ska bli roligt!!
Soligt, men inte så varmt
Växtligheten mår för tilfället nog också väldigt bra, och man kan verkligen prata om att det växer så det knakar. Vi är mitt uppe i att försöka få ordning på vår nya nisch med vallskörd, hö och ensilage i småbalar. Mats har tillbringat ett par dagar i telefon med att försöka få någon rätsida på pressar och plastare. Jag tycker att det är svårt, jag kan inte så mycket om det här, jag har ju mest varit förbrukare, och då i allmänhet mest varit intresserad av den färdiga produkten hö och ensilage och kvaliteten på den, vägen dit och tekniken som har använts har jag inte så stor kunskap om.
Sockerbetorna börjar stå fint i rader nu, och Mats var ute och bekämpade ogräsen i morse. Just på morgonen var det inte mer än ett par plusgrader och t.o.m. lite vitt i gräset. Jag antar att det var en av de omtalade "järnnätterna" som brukar förekomma så här när man tycker att det i princip är sommar.
Rapsen blommar för fullt runt om oss, häggen är överblommad och syrenerna blommar. I år blev det knappt någon dag alls mellan hägg och syren, för det var väl då Jeppe på berget skulle ha ledigt? Eller var det någon annan sån där gubbe? Det där måste jag försöka få koll på hur det hänger ihop egentligen.