Tulpanernas dag
Tulpanernas dag
15 januari och redan en halv månad av 2010 har passerat. Tiden har på intet vis bromsats in och man kan i vanlig ordning konstatera att allting går igång igen med rasande fart.
Jag började dagen med att bära vatten till hästarna, en effekt av att det är vinter och minusgrader, vattnet i baljan fryser till under natten, även om de går dit och slår hål på isen med mulen och dricker, så sitter en iskrans kvar. Vi bär ut varmvatten, så töar isen och vattnet håller sig under dagen, vi brukar fylla på till kväll också, och när det som nu bara är ett par minusgrader fryser det inte så mycket.
Mitt i mitt bärande ringer sonen - mor, kan du köra mig till Sturup NU??! Visst, tömmer spannarna och slänger av vinteroverallen och drar iväg, kl. är 0858 och planet lyfter 0945. Tur vi har nära till flygplatsen! Vi är där 0920 och under färden har han plockat av bälte m.m. för att snabbt komma genom säkerhets kontrollen. Vi pratar med varandra efteråt och som vanligt var det lite krångel, han hade ett multiverktyg i ryggsäcken, som man INTE fick ha som handbagage + raklödder, rena rama terroristutrustningen alltså, Multiverktyget fick postas i en liten kartong a 40:- ändå billigt, slänga det vill man ju inte, det kostar ju betydligt mer. Han ringer när han sitter på Arlanda och inväntar nästa plan norrut.
Jaja, man lär så länge man lever, själv har jag haft en ringspärrnyckel i en av mina stora fickor på oljerocken som det blev mycket rabalder om i kontrollen, men det var innan det blev så strängt som det är nu, så jag behövde inte lämna den ifrån mig.
Jag har även klarat av att flyga tur-retur till Stockholm för något år sedan med en liten minimorakniv i handväskan, förstår inte hur det gick till egentligen...
Resten av dagen förflyter under vinterverksamhet som kontorsarbete, och vid symaskinen, andra sonen har lämnat en bag och en del märken som ska sys på inför skidresan, joxigt är väl det närmaste jag kan beskriva det hela med! Ett annat projekt är att byta blixtlås i ett par jeans, sammaledes det, färdiga v. 5 inför skidresan, så det är väl att ta tjuren vid hornen och sprätta på, byta ut och sy.
Mats är iväg i lite ärenden och när han kommer hem ska vi flytta undan maskiner; eller mera diverse skrymmande grejer inför en vedleverans. Jag kan åter konstatera att det som inte kan göras med lastmaskinen kan bara helt vara. Denna fullständigt oumbärliga maskin.
Mot kväll blir det en tur in till byn, jag behöver fylla på i kylen och tar en sväng på City Gross, Mats hämtar sina glasögon som har blivit lagade, optikern tycker dock att han verkar leva ett brutalt liv, och att glasögonen är lite väl medfarna, men eftersom det inte finns några bågar som faller i smaken får de här hänga med ett tag till. På hemvägen konstaterar jag att jag glömde köpa tulpaner för att fira tulpanernas dag. Jaja, så är det, men när vi sedan ska äta står ändå den här underbart härliga tulpanbuketten på bordet. Härligt med en sambo som överraskar i bland med en fin bukettt.
Jag började dagen med att bära vatten till hästarna, en effekt av att det är vinter och minusgrader, vattnet i baljan fryser till under natten, även om de går dit och slår hål på isen med mulen och dricker, så sitter en iskrans kvar. Vi bär ut varmvatten, så töar isen och vattnet håller sig under dagen, vi brukar fylla på till kväll också, och när det som nu bara är ett par minusgrader fryser det inte så mycket.
Mitt i mitt bärande ringer sonen - mor, kan du köra mig till Sturup NU??! Visst, tömmer spannarna och slänger av vinteroverallen och drar iväg, kl. är 0858 och planet lyfter 0945. Tur vi har nära till flygplatsen! Vi är där 0920 och under färden har han plockat av bälte m.m. för att snabbt komma genom säkerhets kontrollen. Vi pratar med varandra efteråt och som vanligt var det lite krångel, han hade ett multiverktyg i ryggsäcken, som man INTE fick ha som handbagage + raklödder, rena rama terroristutrustningen alltså, Multiverktyget fick postas i en liten kartong a 40:- ändå billigt, slänga det vill man ju inte, det kostar ju betydligt mer. Han ringer när han sitter på Arlanda och inväntar nästa plan norrut.
Jaja, man lär så länge man lever, själv har jag haft en ringspärrnyckel i en av mina stora fickor på oljerocken som det blev mycket rabalder om i kontrollen, men det var innan det blev så strängt som det är nu, så jag behövde inte lämna den ifrån mig.
Jag har även klarat av att flyga tur-retur till Stockholm för något år sedan med en liten minimorakniv i handväskan, förstår inte hur det gick till egentligen...
Resten av dagen förflyter under vinterverksamhet som kontorsarbete, och vid symaskinen, andra sonen har lämnat en bag och en del märken som ska sys på inför skidresan, joxigt är väl det närmaste jag kan beskriva det hela med! Ett annat projekt är att byta blixtlås i ett par jeans, sammaledes det, färdiga v. 5 inför skidresan, så det är väl att ta tjuren vid hornen och sprätta på, byta ut och sy.
Mats är iväg i lite ärenden och när han kommer hem ska vi flytta undan maskiner; eller mera diverse skrymmande grejer inför en vedleverans. Jag kan åter konstatera att det som inte kan göras med lastmaskinen kan bara helt vara. Denna fullständigt oumbärliga maskin.
Mot kväll blir det en tur in till byn, jag behöver fylla på i kylen och tar en sväng på City Gross, Mats hämtar sina glasögon som har blivit lagade, optikern tycker dock att han verkar leva ett brutalt liv, och att glasögonen är lite väl medfarna, men eftersom det inte finns några bågar som faller i smaken får de här hänga med ett tag till. På hemvägen konstaterar jag att jag glömde köpa tulpaner för att fira tulpanernas dag. Jaja, så är det, men när vi sedan ska äta står ändå den här underbart härliga tulpanbuketten på bordet. Härligt med en sambo som överraskar i bland med en fin bukettt.